Showdown at the Border

Oftast är en gräns en imaginär linje som inte är särskilt märkbar på något sätt och mestadels inte ens direkt synlig. Det tydligaste tecknet på att man passerat en gräns är vägskyltar som "You are now leaving Calrifornia" eller "Välkommen till Reso! Skratta inte, någonstans måste vi bo!" medan man kör längs med en landsväg där inget ser direkt märkvärdigt ut.

Ibland är det dock annorlunda...

Just jå...

Baarle är ett litet samhälle i Brabant, norr om gränsen mellan Nederländerna och Belgien och bestående av 22 belgiska enklaver, i vilka det även finns 7 nederländska exklaver. Staden är delad mellan kommunerna Baarle-Hertog (Belgien) och Baarle-Nassau (Nederländerna). Dessutom finns en nederländsk enklav strax söder om gränsen som tillhör Baarle-Nassau. Folk är ren generellt ganska nöjda med denna absurda situation , även om den ställer så många komplicerade frågor att även duktiga jurister är villrådiga.

Den komplicerade gräsndragningen har medfört att många hus har byggts så att de ligger i båda länderna och därför finns särskilda regler för att bestämma var innevånarna i ett sådant hus skall anses vara bosatta eller i vilket land ett företag driver sin verksamhet. Huvudregeln är att det land där huvudingången är placerad bestämmer var de bosatta skall betala skatt, men om huvudingången ligger mitt på gränsen (vilket faktiskt händer) får invånarna bestämma själva.

Att leva i en så extremt enklaverad stad innebär en hel del problem, men också unika möjligheter. Eftersom det är tradition att betala skatt till det land där dörren ligger är det en gammal tradition att flytta på huvudingången några meter om det är skattetekniskt lönsamt. Detta gäller speciellt för butiker eller restauranger. Byn drar även till sig en mängd turister pga sin prekära situation och under många år var butikerna i Belgien öppna på söndagar, medan de i Nederländerna var stängda. Skatter, som moms, har även varierat rejält mellan länderna så man kunde ibland välja mellan att handla i två olika skatteregimer på samma gata.

Postväsendet är också komplicerat, med två separata postsystem och två separata utdelningar, en belgisk och en nederländsk. Ett brev skall tekniskt sätt gå från Hertog till Turnhout och vidare till Bryssel, följt av postflyg till Amsterdam och en sista resa via Tilburg till Nassau, men om du går till en postlåda på andra sidan gatan lämnar det aldrig Baarle... Även resturanger kan ibland vara delade och pga skillnader i utskänkningslagstiftningarna blir man då tvungna att stänga den nederländska sidan en timme tidiare. Slutligen kan man konstatera att skillnaderna i lagstiftningen även kräver att porrbutiken ligger i Baarle-Nassau medan fyrverkeributiken ligger i Baarle-Hertog.

Ursprunget till den komplicerade uppdelningen av Baarle ligger långt tillbaka i tiden. På 1200-talet gav hertigen av Brabant några av gårdarna i kommunen som förläning till till sin vasall, Herren av Breda. Hertigen ville dock behålla de bästa markerna själv och därför blev Baarle uppstyckat i många små områden. 1403 fick den tyska greven av Nassau titeln baron av Breda och Brabants besittningar heter sedan dess Baarle-Hertog (hertog betyder hertig på flamländska), medan baronens andel heter Baarle-Nassau. Genom de 800 år som absurditeten existerat har det dock funnits flera möjligheter att räta ut alla frågetecken:

1388
Omkring 1388 behönde hertiginnan av Barbant pengar för att kunna föra krig och sålde eller pantade då en del av hertigdömets land till Herrarna av Breda, panter som aldrig återlöstes. Rent juridiskt hade dock Baarle tillhört hennes syster (grevinnan av Turnhout) sedan 1356 och var därför inte en del av avtalet. Så trots att många motsvarande enklaver försvann redan 1388 klarade sig Baarle.

1648
Genom freden i Munster, ett av fredsavtalen efter 30-åriga kriget och 80-årskriget mellan Spanien och Nederländerna, beslöts det att delen av Baarle under greven av Nassau skulle tillfalla "Generaliteitslanden" (Förenade Nederländerna), eftersom denna del tillhörde baronen av Breda och att Turnhouts del skulle tillfalla Spanska Södra Nederländerna (nuvarande Belgien). På detta sett överlevde enklaven freden i Munster.

1785
I avtalet i Fontainbleu 1785 mellan Nederländerna och den Tysk-Romerska Kejsaren Josef II, tillsattes en kommitté för utbyte av områden så att alla enklaver skulle försvinna. Protester från Baarle-Hertog drog dock ut så länge på processen att ingenting hände innan Södra Nederländerna annekterades av Frankrike 1795 och Förenade Nederländerna förvandlades till den franska lydstaten Bataviarepubliken.

1830
Mellan 1810-32 karterades hela Nederländerna (både norra och södra delen) först av Franska Kejsardömet och sedan Förenade Kungadömet Nederländerna där varje by blev ett fastighetsregistrerat samhälle. Man ansåg då att Baarle skulle vara ett sådan samhälle och tillverkade kartor och register enligt detta. Baarle-Hertog var dock en del av provinsen Antwerpen, medan Baarle-Nassau var en del av Noord-Brabant, så en formell ändring av provinsgränserna skulle genomföras. Allt var klart och beslutat informellt efter att Noord-Brabant gått med på gränserna i juli 1830, medan Antwerpen skulle göra det i september.

På senommaren 1830 genomförde dock belgarna en revolution och förklarade sig självständiga vilket tvingade samhället att delas på nytt. Man gjorde detta genom att färga de belgiska tomterna på registerkartorna, men några tomter glömdes och några tomter skapades som var både nederländska och belgiska. Kartritarna gjorde detta för att spara tid eftersom de antog att byn skulle enas på nytt relativt snabbt.

1843
Det första Maastrichtavtalet från 1843 ritade upp gränserna mellan Belgien och Nederländerna, men till coh med då var det omöjligt att komma på en kompromiss för Baarle. Eftersom man inte kunde komma på en vettig lösning på området mellan gränspost 214 och 215 (50 km) lämnade man det som det var. I stället för att dra en enhetlig gräns beslöt man att nationaliteten för 5732 tomter skulle bestämmas en och en (enligt färgen på registerkartan). En del av dessa tomter består av de åtminstone 20 belgiska enklaverna, nuvarande Baarle-Hertog, som ligger i den nederländska kommunen Baarle-Nassau eller ifråga om en del jordbruksmark, i grannkommunen Zondereigen.

De flesta ligger omkring  fem km norr om gränsen, men det finns även en liten enklav av Baarle-Nassau som ligger i Belgien och till och med en belgisk tomt, på en nederländsk tomt, i en belgisk enklav omringad av Nederländerna. Denna bisarra situation har som sagt gett upphov till en hel del svårigheter vilket kan ses av de upprepade försöken att normalisera situationen.