Carnival of the Animals

Vi har alla hört talas om den där fjärilen som genom en serie osannolika händelser sätter igång en storm på andra sidan jordklotet, men mest sett det som det slags tankeexeperiment man kommer fram till kl. 04.29 på Klubben. Tittar man lite noggrannare på historien märker man dock att riktiga, världsomvälvande händelser kan påverkas av djur på minst lika osannolika sätt som den där fjärilen.


Hunden som räddade Napoleon
Idag är "Waterloo" synonymt med ett sista, katastrofalt nederlag. Det var det sista slaget under Napoleonkrigen och det spektakulära slutet på karriären hos den man som ville regera över hela Europa. Och det skulle aldrig ha hänt utan en vanlig hund utan namn.

Ett par år före det här började saker och ting gå utför för Boney (det hade något att göra med att invadera Ryssland). Och efter att ryssarna gjort det de gör bäst (låta vintern sköta krigandet), blev Napoleon skickad i exil till miniön Elba.

1815 fick dock Napoleon, han var trots allt Napoleon, nog av sådan skit, smet förbi sina vakter och seglade från ön. Men legenden påstår att det just den natten blåste en speciellt våldsam storm på Medelhavet och att den flyende Napoleon föll över bord. Och där skulle historien om en av de mest betydande personerna någonsin tagit slut, om det inte varit för att en okänd Newfoundlandshund hoppat i vattnet och räddat honom.

Tänk er att tigern är Napoelon

Det låter visserligen som något från en Disneyfilm, men Newfoundlandshundar är kända för att göra sådant (vilket antagligen var orsaken till att det fanns en på båten över huvud taget). Och där Disneyfilmen vid detta skede hade låtit detta varit starten till en livslång vänskap mellan Napoleon och (den förmodligen talande) hunden, så tog sig den riktige Napoleon till Frankrike där han började satte igång med att döda folk. Under de följande 100 dagarna drog han igång en sista militärkampanj som slutade vid Waterloo och en gång för alla gjorde slut på Nappes erövringar.



Grisen som möjliggjorde Europeisk demokrati
Kika om du lyckas att hänga med i följande dominoeffekt av händelser: Du börjar med att du har Kung Filip III av Frankrike och hans lillebror Ludvig, som ju inte skall bli kung och följaktligen har fått hela sin uppväxt och utbildning i ett kloster. Efter att favoritsonen Filip 1129 krönts till kung tillsammans med sin far, förvandlades han snabbt till en angstig tonåring, som blev olydig och gick emot pappa kungen så ofta han kunde.

En dag när Filip var ute och var rebellisk, rasande längs med Seine på sin 1100-talsmotorcykel (även känd som en häst) råkade en liten, svart gris rusa ut ur en gödselhög och lägga krokben för hästen. De resulterande kraschen dödade Filip. Men varför skulle vi bry oss om detta, nästan 900 år senare?

Nå, för att brorsans grisrelaterade död plötsligt lämnade tronen öppen för lillebror Ludvig VII, fram till detta känd som Ludvig, han som hittills förberett sig för att aldrig ha sex i ett kloster. Och hans strängt katolska uppfostran fick honom att hänga med påven på en liten road trip till det Heliga Landet kallat andra korståget. Och hur slutade det? I katastrof, det är hur. Jerusalem förlorades och muslimerna vann tillbaka kontrollen över Outremer.

"I love it when a plan comes together! MUWHAHAHA!"

En annan sak som Ludvigs klosteruppfostran inte förberett honom på var sex. Hans fru, Eleanor av Aquitanien, klagade på att "hon trott att hon gift sig med en kung, men upptäckt att hon fått en munk". Och för att dissa Ludde ännu mera så skilde hon sig från honom, gifte om sig med Henrik II av England och fick fem söner med honom. En av dessa var kung Johan I (ja, han som är comic relief i alla Robin Hood-filmer).

Och detta skapade inte bara en gigantisk spricka mellan Frankrike och England, utan Johan sög även så kapitalt på att vara kung att han slutligen tvingades underteckna Magna Carta, vilket sedermera har blivit grunden till all demokrati i Europa. Johan skulle inte existerat om Eleanor gift om sig, vilket inte skulle ha hänt utan andra korståget, som Frankrike knappast skulle ha deltagit i utan Filips olycka. Snyggt jobbat, Nasse!



De två aporna som dödade 250,000 människor
Så nu tror du säkert att avlida i en grisolycka är det mest korkade sätt en kung dött på. Och oj vad fel du har. Åtminstone en har dött efter ett apattack.

Alexander I var kung i Grekland under tidigt 1900-tal. Första världskriget hade precis tagit slut och eftersom man inte hade någon större lust att HELT sluta kriga, beslöt man att varva ner genom förklara krig mot Ottomanska Imperiet.

Med hjälp av Frankrike och Storbritannien piskade grekerna turkröv som om det höll på att bli omodernt, men 1920, under en promenad i den kungliga trädgården i Aten, blev Alexander anfallen. Av apor.

Det är fortfarande lite oklart varifrån aporna kom, men de flesta historiker är ense om att de troligtvis var Alexanders husdjur och egentligen anföll hans hund, i något slags djurrivalitet som jag inte går vidare in på här. Hur det nu än var så blev kungen biten i handen, bettet blev infekterat och Alexander dog i blodförgiftning. Det skulle visa sig att detta bett skulle ändra historien.

Efter Alexanders död kom hans tidigare abdikerade far, Konstantin, tillbaka till tronen. Olyckligtvis så hade Konstantin under kriget, rent tekniskt, i alla fall i förbifarten, varit på tyskarnas sida, så plötsligt var varken fransmännen eller britterna fullt lika intresserade av att hjälpa till med att erövra Turkiet. Men hej, om inte kungen av Grekland kan ta hand om några turkjävlar utan hjälp av grodätare eller rostbiffar så är något väldigt fel på världen eller hur? Så Konstantin gick till anfall. Och fick massivt med stryk.

Den grekiska armén totalförintades, en kvarts miljon soldater stupade, Grekland förlorade allt de vunnit under Alexander och blev under flera årtionden mer eller mindre Turkiets bitch.



Katten som ensam tog livet av en hel djurart
Vi tänker oss ofta att naturen mer eller mindre levde i något slags harmoni, tills människan kom igång med bulldozrar och miljögifter och grejer för att ta livet av alla djur olyckliga nog att födas försvarslösa och/eller goda. Men ibland sätter naturen igång folkmord helt av sig själv. Det kräver bara ett rovdjur tillräckligt badass för att ta livet av var endaste en individ av en annan art.

Detta rovdjur hette Tibbles. Det var en fyrvaktarkatt som ensam lyckades utrota gärdsmygarna på Stephen's Island. Stephen's Island är den mest avlägsna ön norr om södra ön på Nya Zealand och var känd för sina gärdsmygar, små fåglar som inte kunde flyga och uppenbarligen smakade Sheeba. Det är fortfarande oklart hur dessa fåglar ens kom till ön, eftersom de inte kan flyga över huvud taget. Men trogen riktig slasherfilmtematik så blev de alla anfallna av en lokal demonbäst samma sekund som de valde att slå sig ner på denna isolerade landplätt.

"Och hädanefter kallar ni mig HERR Tibbles!"

Tibbles hade i flera veckor roat sig med att jaga gärdsmygarna, tills hans ägare upptäckte att de inte liknade några fåglar han sett tidigare. Så denna unika art upptäcktes, klassificerades... ...och förklarades utdöd under samma år. Ett litet hörn av jordens ekosystem förändrat för alltid, bara på grund av en uttråkad huskatt.



Greyhounden som skapade Church of England
Även om du inte vet något om historia har du säkert hört talas om att Henrik VIII var en kille som höll på och högg huvudet av sina fruar när de vägrade att föda söner åt honom. Han är också ansvarig för en av de mest betydelsefulla händelserna i kristendomens historia, när han bröt sig loss från den katolska kyrkan och bildade Church of England. Enligt psykologiprofessorn Stanley Coren, kunde allt detta ha undvikits om det inte varit för en överbeskyddande hund.

Vid tidpunkten höll Henrik mest på med att tornéra, supa och ligga med Katarina av Aragonien. Men, efter att ha upptäckt en alarmerande låg mängd söner, blev han bitter över all tid slösad på sex (som bättre kunde användas till drickande) och hämtade in lite färskt lammkött till hovet, i form av Anne Boleyn, med avsikten att göra henne till en permanent inventarie i sin sängkammare.

Problemet? De där jävla katolikerna och deras problem med otrohet och skilsmässor. När Henrik ville skiljas skickade han sin trogna rådgivare kardinal Wolsey för att förhandla om denna förfrågan med påven Klemens VII.

Historien berättar att påven efter förhandlingarna var stort sett okej med att Henrik lekte gömma korven med Anne, men Wolsey hade av någon orsak tagit med sin greyhound, Urian, med till mötet. Och när det blev dags för Wolsey att kyssa påvens fot, vilket var traditionen, upptäckte Urian plötsligt att någon typ i en blingblingklänning höll på att sparka hans husse i ansiktet. Hunden försökte då försvara Wolsey genom att anfalla och bita den Helige Fadern.

Greyhoundar hatar påvar.

Klemens blev rasande, avbröt mötet mitt i och vägrade att gå med på någon skilsmässa. Henrik bröt all kontakt med Rom efter incidenten och hela den där grejen kalla Engelska Reformationen följde...