March the Mad Scientist

Om du följt med den här bloggen en längre tid så känner du kanske till att vetenskapsmän ibland tillämpar ganska oortodoxa experimentmetoder, men det här var bara missförstådda genier, briljanta nissar som gjorde galna saker för att främja den vetenskapliga metoden. Det som är svårare att komma fram till är de berömda genier som gick en extra mil för att kunna visa fingret åt förnuftet.


Isaac Newton
De flesta känner till att Sir Isaac Newton var en av de största vetenskapsmännen någonsin, med upptäckter som lagarna om gravitation, mekanik, differential- och integralkalkyl och för att rent generellt göra upplysning mera populärt än dumhet och galenskap, vilket hade legat på första plats på listan under större delen av mänsklig historia dittills. Ännu mer imponerande är att han genomförde allt detta på fritiden, utvecklande gravitation, elementär analys och optik under ett enda skollov från Cambridge. Newtons huvudsakliga intresse, och den akademiska inriktning han använde mest tid på, var nämligen huvudlöst, dreglande vansinne.

They're coming to take me away haha:
Det är uppskattat att Newton använde mer tid på att tolka religiösa texter än på vetenskap, och ansågs vara något av en hihhuli under en tid då de flesta tog sin religion ganska allvarligt. Newton behandlade nämligen bibeln som Russell Crowe behandlade tidningsurklipp i A Beautiful Mind, kastande sig över den i timtal för att hitta dolda koder. Newton använde också evigheter på att försöka räkna ut de exakta måtten på Salomos tempel, vilket han anspråkslöst nog ansåg att skulle låta honom förutse domedagen.

Ragnarök FTW!

Inte alla Newtons teorier har åldrats riktigt lika gracefullt som den om gravitation. Till exempel kämpa de han i oändliga timmar med att försöka komma underfund med alkemi. Han var de facto så intresserad av alkemi att det nu antas att alkemi egentligen var hans huvudämne som professor och att riktig vetenskap mer var något av en sidohobby. Och olikt matematik och fysik försökte inte Newton att ta ta alkemin i en ny och intressant riktning, utan satsade i stället på teorier för länge sedan förkastats av folk som trodde att alkemi var möjligt. Det han försökte att åstadkomma med alkemi var att skapade De vises sten, som han var övertygad om kunde förvandla metaller till guld och ge människor evigt liv.

Äppelförorsakade huvudskador är något av tveeggade svärd för vetenskapsmän 

Om du tycker att detta låter bekant har du troligtvis läst den första Harry Potter-boken, där Harry letar efter samma sten som Newton. I boken är det naturligtvis så att brillnissen försöker få tag på stenen så att den onda trollkarlen utan näsa, som bor på hans lärares bakhuvud, inte får för mycket makt. Men tack vare den hop med alkemiska experiment som Newton gjorde på sig själv, hade han så mycket bly och kvicksilver i sig vid sin död att det är helt plausibelt att tänka sig att han vid slutet sökte efter stenen av samma orsak som Harry.

"Skåda, jag kan kontrollera REGNBÅGEN! Jag är er gud nu, leprechauns!"

Alfred Russel Wallace
Om du bara hört talas om en enda biolog är det troligtvis Charles Darwin, utvecklare av evolutionsteorin och maskot för religionsdebatter på internet sedan dess. Alfred Russel Wallace, en av de mest betydande biologerna någonsin, kom också fram till evolutionsteorin, men han är mest ihågkommen som ett varnande exempel på att du inte skall skicka en kopia av din karriärsavgörande teori till en konkurerande biolog.

Wallace skickade en kopia av sin egen teori om naturligt urval till Darwin år 1858, före Darwin hade publicerat ett enda ord om sin egen teori (eftersom han var för upptagen med att äta upp varje djur han stötte på). Brev och anteckningar från tiden visar att Darwin nog redan hade börjat peta på en teori av naturligt urval, men visar samtidigt att han inte alls förstått koncept som divergent evolution innan Wallace förklarade dem för honom. Men det som är ännu värre är att det område som Wallace var mest inflytelserik på, vid sidan om biologi, också domineras av en hög med kända experter, som Egon från Ghostbusters.

They're coming to take me away haha:
Killen som troligtvis var före än Darwin till en fungerande evolutionsteori var nämligen enormt intresserad av spirituella seanser. Så intresserad att han var de facto var säker på att dessa seanser lät honom prata med spöken på andra sidan graven. De flesta av dessa seanser innebar att stirra på ektoplasma. Men inte den slags som är en del av ett cellmambran och som skulle vara förståeligt av en biolog, utan Wallace var intresserad av den variant som figurer i Skyrim och Ghostbusters känner som ett ämne som befinner sig både i den fysiska- och andevärlden, och som alla andra känner som bullshit.

Men petistesser som, säg, verkligheten, skulle dock fanimig inte stå i vägen för att låta Wallace, en av de mest briljanta biologer som världen skådat, påstå att denna kommunikation med andar var ansvarig för en betydande del av hans forskning. Den vetenskapliga metoden var visserligen också viktig för honom, men Wallace talade sällan om den, rimligtvis för att den sög på att få bord att sväva.

Fårståeligt nog var hans vänner och kolleger, som Thomas Huxley, inte speciellt kåta på hans idéer och Darwin undrade öppet om Wallaces tro på magi skadade trovärdigheten hos den teori han knyckt av honom. Mer specifikt, om Darwin inte cockblockat Wallace plats i historien är det möjligt evolutionsteorin skulle associeras med en galning trodde att han kunde prata med spöken.

Och då kunde inte ateisterna använda sig av det argumentet över huvud taget.

Joseph Priestly
Joseph Priestly var en brittisk kemist vars gåva till eftervärlden vara att uppfinna en metod till att tillsätta kolsyra till vatten och uppfinna lustgas och därför är indirekt ansvarig för David after dentist och varje läsk du någonsin druckit. Och just det, han upptäckte syre 1774 vilket jag antar kan vara användbart, om du är en sådan som gillar att typ andas.

"Det här "syre" gör mig inte hög alls, tillbaka till lustgasen!"

När Piestly upptäckte syre så kallade han det visserligen inte för syre, utan "deflogistikerad luft", men det är troligtvis ett vedertaget uttryck. Du låter inte en läkare döpa ditt barn, bara för att det är han som råkar upptäcka det först och Priestly hade troligtvis någon enkelt, men fullständigt rimlig, orsak för att kalla syre för något så förbluffande löjligt.

They're coming to take me away haha:
Eller, orsaken att han kämpade så hårt för att hitta syre över huvud taget var för att kunna stödja sin tro på flogistonteori, som är baserad på att all materia består av fyra element: vatten, jord, luft och eld. Även om det en gång var den populäraste förklaringen på universums uppbyggnad, så har flogistonteori sedan dess fått uppmärksamhet för att vara den snabbast och mest uttömligen motbesvisade teori som någonsin innehafts av någon över fem år.

Olyckligtvis så inträffade teorins ikarosfall precis mitt under Priestleys först lovande, men sedan mer och mer skrattretande, vetenskapliga karriär. Så medan Priestley använde sin upptäckt till att gå all in på "Phlogiston for life, bitches!" så använde resten av vetenskapsvärlden samma upptäckt till att visa exakt hur stor del av hans älsklingsteori som var full av skit, vilket visade sig vara en ganska betydande procent. Det var som att någon upptäckt stamcellsforskning och använde det för att bevisa sin tes om att pojkar oftast hämtas av gråa storkar.

Och efter att ha hittat ett sätt att en gång för alla riktigt trycka ner bullshiten i halsen på Priestly, så upptäckte förståsigpåarna ganska fort att materia kombinerar sig med syre genom en process som kallas oxidation och reduktion, vilket i sin tur låste upp en massa andra byggstenar i det naturliga universum. Och trots att hans kolleger upprepade gånger påpekade hur dum detta fick honom att verka, så var Priestly inget om inte konsekvent och stuck to his guns.



Francis Crick
Dr. Francis Crick och hans kollega Dr. James Watson upptäckte 1953 DNA-molekylen, som, bland annat, gjort amerikanska talk shower mycket mer underhållande. Det var också det slutgiltiga beviset på Darwins teori och gav dme ett Nobelpris, så det var en ganska stor grej. Hur Francis Crick trodde att DNA över huvud taget kommit till jorden är också en ganska stor grej, eftersom det var helt vansinnigt.

They're coming to take me away haha:
Crick trodde nämligen på en teori som kallas "panspermi". Nu sitter du visserligen och fnissar eftersom teorin har ordet "sperm" i sig, men saken är de facto den --- att "panspermi" betyder exakt det det låter som. Crick trodde nämligen att livet på jorden hade uppkommit av intergalaktisk "sperma" som fastnat i svansen på en komet eller meteor. Och även  om denna teori respekterades dock inte fullt så mycket som hans dubbelkorkskruvsmodell av DNA, så är de flesta forskare eniga om att det närmaste vi kommer att komma en vetenskaplig motsvarighet till Turbonegrosången "Fuck the World".

"Alltså... vi är typ... biodiversa, vet du... och rymden... ...typ, aminosyror..."

Teorin om panspermi har fått ganska många mothugg sedan Crick föreslog den, varav det starkaste är att det förihelvete inte ens är möjligt. Detta på grund av att DNA-molekylen (som, om du varit uppmärksam, Crick själv upptäckte) i det stora hela förstörs för fort för att den skall kunna resa från en stjärna till en annan. Det finns även ett argument om att alla andra planeter i vårt solsystem saknar liv, vilket det inte finns någon förklaring för, om inte jorden fungerar som en enorm spermamagnet. Vilket det inte heller finns några tecken på.

Men som vilken som helst dussinmanusförfattare i Hollywood vet, så insåg Crick att det inte finns något problem som inte kan lösas genom att knappa in "Det var typ ALIENS!" Crick gick nämligen till motanfall mot dem som kriticerade hans teori om panspermia genom att ändra det till "riktad panspermia", vilket är nästan samma sak, utom att det i stället för att det är kometer som planlöst irrar omkring, handlar om att det är utomjordingar som medvetet skapar liv på jorden. Problemet med denna teori är att det inte finns det minsta bevis på att utomjordingar över huvud taget existerar, än mindre av att liv på jorden uppkommit genom att planeten fungerat som huvudroll i någon intergalaktisk bukkakefilm.

För att riktigt poängtera hur oerhört konstig denna teori är, så är den enda livsåskådning som ens närmelsevis liknar detta Scientologi.

Verkar vettigt.

James Watson
Väntas nu ett ögonblick, namnet James Watson låter bekant. Nå, det borde det: han var nämligen Francis Cricks forskningspartner. Att han också är med på denna lista gör dock att frågan "Alltså, genetikforskare, what the fuck?!" känns någorlunda berättigad. Personligen anser jag att nästa Nobelpris i medicin borde ges till den forskare som lyckas hitta den gen som får genetiker att tro på sådan här dynga. Men credit where credit is due: Watson trodde faktiskt inte, som sin kollega, att jorden befolkats av aliens eller något sådant. Det enda han är skyldig till är pseudovetenskaplig rasism som skulle få den mest ambitiöse KKK-överstepräst att skämmas.

They're coming to take me away haha:
I en intervju med The Sunday Times passade Watson, som före det inte visat några som helst tecken på att vara en sprittsprångande dåre, på att förklara att världen skulle vara en mycket enklare och bättre plats om vi bara erkände att afrikaner helt enkelt inte är lika intelligenta som vita. Efter att ha kollat att det inte pågick någon tävling där man på så få ord som möjligt skulle säga något så ovetenskapligt som möjligt, publicerade tidningen Watsons ståndpunkt och en skitstorm satte igång.

Det finns en mängd orsaker som bevisar att denna åsikt är totalscheisse, och Watson borde de facto känt till dem alla ganska väl. Som killen som upptäckte dubbelspiralmodellen för DNA, så skulle man tycka att Watson borde ha uppmärksammat Human Genom Project, som redan misslyckats med att hitta någon korrelation mellan ras och intelligens. Och i och med att han var Harvardprofessor och chef för en av de främsta genetikforskningsenheterna i världen, kan man till och med anse att han fick betalt för att veta sådana saker.

Vilken ny upptäckt hade Watson då gjort som på ett trollslag skulle göra åratal av forskning som föreslog att "raser" alla var identiska inuti? Josidu, i intervjun berättade Watson att det finns en naturlig önskan om att alla människor skall vara lika, men att "folk som måste ha att göra med svarta anställda märker att detta inte är sant". Jepp, Watsons teori var baserad på hans egna erfarenheter av svarta anställda. Förmodlingen hade han aldrig tänkt tanken att det fanns en möjlighet att dessa mindre intelligenta, svarta anställda reagerade på ett negativt sätt på det faktum att de jobbade för en rasist som troligtvis kommunicerade med dem genom långsamma handrörelser och hundträningstekniker.

Och som det visar sig är dylika åsikter inte helt okarakteristiska för Watson. Sedan han vunnit Nobelpriset för sitt jobb inom molekylbiologi har han tolkat det som en legitim ursäkt till att öppna sig om de mest varierande forkningsområden som han inte har någon erfarenhet av. Till exempel så anser han, förutom att han alltså tolkar personliga intryck som brist på intelligens, att kvinnliga forskare är "svårare att handskas med" än män, att folk med låg intelligens borde få sina gener ändrade och att mödrar borde ha rätt att abortera foster med imperfekta gener (till exempel så "vill de flesta mödrar inte ha dvärgar"). Så i grund och botten är an alltså en rasist mulkku som, ajo just det, stal sin största upptäckt av en kvinna.